Nojig!

Hjälp, jag börjar bli så himla nojig över att dom såg fel på ultraljudet. Tänk om dom faktiskt helt missade att det fanns en snopp? Tänk om den gömde sig liksom? Jag har ju hela tiden tänkt att det kanske är en pojke i magen, även efter ultraljudet vi hade för 4 veckor sedan. Det gör ju egentligen sak samma vad det är för kön, men jag vill nog gärna kolla upp detta en gång för alla innan vi beställer möbler och inredning till bebisen.
Visst, jag har köpt en HEL del kläder till vår FLICKbebis. Men äsh, bebiskläder kan man alltid göra sig av med. Det är alltid kompisar som får barn samt att lillasyster har sin lilla Elvira som jag kan skicka rubb och stubb till om så skulle vara fallet. Sådana småsaker oroar jag mig inte för.
Det är mer den här känslan att man faktiskt börjat prata om bebisen som "she" och att "hon" redan är en egen liten person där inne. Iofs är bebisen samma person om det nu råkar vara en pojke, men förstår Ni vad jag menar?

Jag läste igår att det var en tjej som hade fått information om fel kön vid sin 20 veckors UL. 4 veckor senare gick hon till en privatklinik för att göra ett 3D-4D, bara för skojs skull. På sitt första UL hade dom sagt "TJEJ" och nu var det helt plötsligt en "POJKE".

Nej, jag ska ringa in en tid till ett av Houstons alla 3D-4D kliniker idag. Vi hade ändå tänkt att ta med barnen så att dom får se bebisen i magen....men nu börjar jag känna att JAG behöver svar på min fundering.